Forskning i människans tjänst

Världen har förändrats otroligt mycket under de senaste 200 åren, och inte minst Sverige som land illustrerar det väl. Då, i början av 1800-talet var Sverige ett urfattigt land där befolkningen dog som flugor. Ett nyfött barn hade en förväntad medellivslängd på inte mer än 40 år. Idag är samma förväntade livslängd över 80 år. Tillika omges vi idag av all möjlig utrustning som gör vårt liv bekvämt. Men i början på 1800-talet ägde en vanlig människa knappt någonting. Den största delen av befolkningen var uttfattig. Och då har vi inte ens nämnt den tekniska utveckling och hur den förändrat allas våra möjligheter att leva ett rikare liv.

Vad har forskning med detta att göra?

Svaret på denna fråga är enkelt: allt. Det är forskningen och de innovationer som den fört med sig som gjort att vi idag har uppnått en sådan extrem grad av hälsa att ett nyfött barn förväntas leva mer än dubbelt så länge. För att ta några exempel till varför så är fallet, kan man till exempel ta vaccinet, och inte minst antibiotikan som exempel. Men även andra tekniska uppfinningar har indirekt bidragit till att människan idag lever längre och bekvämare än någonsin tidigare. Det kanske viktigaste av allt i det sammanhanget är transporter, och hur de bidragit till en ökad specialisering. Genom att personer kan förflytta sig snabbare, ökar också marknaden för varor och tjänster, liksom för intellektuellt kapital, den blir större, och ökar specialiseringen. I den bemärkelsen är allt vårt välstånd som vi har runt omkring oss beroende av forskning och innovationer.

Forskning i människans tjänst
Forskning i människans tjänst